Nu är det slut

...Med kaggen! SINGEL är färdig och jag är nöjd. Ett år av journaliststudier är avklarat och jag vill fortfarande. Det känns fint. Men först vill jag ha lite sommar och lite frihet. Fixa körkortet.
Idag talade jag med en riktig same. Jag hade sökt ett journalistjobb i Kiruna och så ringde hon! Nu har jag börjat fantisera om midnattssolen, eviga nätter, renar och annat vackert. Men vi får se, de skulle ringa mig i veckan.

Jag har aldrig sökt så många jobb som jag gjort denna månad, det har nästan blivit som ett tvång, ett behov. Och det är egentligen inte själva jobben som lockar, utan just att jag väljs ut. Jag gillar det.

Hårt bröd och drömmar

Fan jag vill inte jobba. Klarar inte av att ge service till bittra von Silvferstråle när Manuela från Colombia står bredvid med mopp och trasa. Klarar det inte och vill det inte.
Då skriver jag hellre hundra artiklar där kanske tre publiceras och så får jag väl leva på hårt bröd, vatten och drömmar. 
Drömmar ja, jag har så många. Just nu är det lugn i själen som står högst. Ett lugn som är stort och snällt och så kanske lite evig kärlek på det. 

Skir grönska

Tiden går så fort! Det är därför jag inte hunnit blogga.
Helt plötsligt liksom exploderade naturen i sommar och det blev fullproppade uteserveringar, parker och gator... Alla måste ut i solen. Jag märker hur liten min lilla del av stan är, för när jag är på väg bort och när jag är på väg hem möter jag alltid samma människor. Det är mannen med polio, tidningsgubben och kvinnan med stora svarta håret. Det känns ganska fint ändå. Och nu såg också de lite gladare ut.

Eller så var det bara inbillning.

För vad betyder sol när oron rider runt i kroppen? Vad betyder sol när inget blir som man tänkt sig? Vad betyder egentligen sol? Kan den göra skillnad?

image5

Alla gillar inte sol.

1a maj pizza

Snurr, jag säger bara det. Mitt huvud är fullt av snurrande små tankar. Vissa är underbara och vackra, andra är fula och riktigt elaka. Men de vackra är faktiskt flera, just nu.

Igår blev det en till intervju, med en person som bestämt sig för att byta kön. Jag älskar att intervjua folk! Det finns inget bättre. 
Men att byta kön. Oj oj, det är mig så totalt främmande. Men av hennes berättelse förstår jag så mycket mer. Det är en mycket lång och utdragen process, med ansökning hos både Regeringen, Sos och allsköns olika psykiatriker.

Men uppenbarligen så går det. Uppenbarligen så går allt. Om man känner någonting riktigt starkt.
Kunde hon det så ska väl jag kunna mota bort de där små fula tankarna, som bara är tankar. Som kommer och stör mig då och då.

Jag skaffade mig för övrigt en ny tradition idag: 1a maj pizzan. För vissa dagar behöver man en pizza med mycket ruccola och kanske särskilt på 1a maj.



RSS 2.0